friends och foes
Just nu känns det som att det är tusen skaker jag borde göra men jag kan inte komma på någonting. Lite små dumt kanske.
Emma är så bra! Tack för att du fixade till vår präsent till Helena (efter att vi båda vimsat runt i evigheter utan att kunna fokusera på någonting förutom att prata om the boys)!
Det är roligt när man inser att människor man aldrig trodde skulle titta åt ens håll faktiskt blivit ens vänner...och kanske till och med tycker om en(!). Man ska nog inte vara rädd för människor. Känns som att de flesta av mina riktigt bra vänner från början var ganska otippade.
Egentligen var det inte så logiskt att jag skulle bli vän med Sigrid. Hade ju inte hänt utan stallet, där vi träffades hela tiden utan att egentligen umgås.
Att jag blev så tajt med Malin när vi började gymnasiet var ju också en slump. Vi hade ju ändå gått i samma klass i tre år på högstadiet då.
Och det känns som att det är först nu sisådär tre år efter att jag träffade mina klasskompisar (bla Emma, Siri, Helena) som jag börjar bli riktigt tajt med dem.
Kan det helt enkelt vara så att jag tar jävligt lång tid på mig att lära känna tjejer?
För mina killkompisar har jag ju bara bondat med omedelbums! Hur många sekunder tog det mig att bli bästis med Millan och Jon? Magnus och jag har också typ varit bundisar from the very beginning. Det har inte ens tagit mig speciellt lång tid att bli vän med mina ex! Hm spännande, har aldrig tänkt på detta innan. Men det kanske stämmer.
Mitt skrivbord är ju placerat precis innanför ett skyltfönster, vilket gör att jag har full koll på denna biten av Klostergatan. Kan ju meddela att den absolut hetaste trenden just nu verkar vara nån slags lila plastpåse. I princip varenda människa som går förbi mitt enorma fönster bär på en sådan kasse. Ser nu att den har något slags tryck.....Systembolaget...verkar det visst stå. Det är ju den där affären som ligger ett halvt kvarter från mitt jobb! Att det skulle bli en sån modenyck att bära runt på deras bag. Tänka sig det.
Jag ser fram emot ikväll. Tror det finns potential för att det blir en riktigt lyckad kväll! Undrar vad man ska ha på sig?...This is a good sign! Jag tänker bara på vad jag ska ha på mig i förväg om jag ser fram emot ngt! fast sen blir det ju aldrig så ändå. Dessutom så ligger ju fortfarande alla mina kläder nerstuvade i de ikeakassar jag aldrig packade upp igår.... Kanske borde ta tag i det när jag kommer hem? Vi får se. Jag nöjer mig med ett bestämt kanske.
Emma är så bra! Tack för att du fixade till vår präsent till Helena (efter att vi båda vimsat runt i evigheter utan att kunna fokusera på någonting förutom att prata om the boys)!
Det är roligt när man inser att människor man aldrig trodde skulle titta åt ens håll faktiskt blivit ens vänner...och kanske till och med tycker om en(!). Man ska nog inte vara rädd för människor. Känns som att de flesta av mina riktigt bra vänner från början var ganska otippade.
Egentligen var det inte så logiskt att jag skulle bli vän med Sigrid. Hade ju inte hänt utan stallet, där vi träffades hela tiden utan att egentligen umgås.
Att jag blev så tajt med Malin när vi började gymnasiet var ju också en slump. Vi hade ju ändå gått i samma klass i tre år på högstadiet då.
Och det känns som att det är först nu sisådär tre år efter att jag träffade mina klasskompisar (bla Emma, Siri, Helena) som jag börjar bli riktigt tajt med dem.
Kan det helt enkelt vara så att jag tar jävligt lång tid på mig att lära känna tjejer?
För mina killkompisar har jag ju bara bondat med omedelbums! Hur många sekunder tog det mig att bli bästis med Millan och Jon? Magnus och jag har också typ varit bundisar from the very beginning. Det har inte ens tagit mig speciellt lång tid att bli vän med mina ex! Hm spännande, har aldrig tänkt på detta innan. Men det kanske stämmer.
Mitt skrivbord är ju placerat precis innanför ett skyltfönster, vilket gör att jag har full koll på denna biten av Klostergatan. Kan ju meddela att den absolut hetaste trenden just nu verkar vara nån slags lila plastpåse. I princip varenda människa som går förbi mitt enorma fönster bär på en sådan kasse. Ser nu att den har något slags tryck.....Systembolaget...verkar det visst stå. Det är ju den där affären som ligger ett halvt kvarter från mitt jobb! Att det skulle bli en sån modenyck att bära runt på deras bag. Tänka sig det.
Jag ser fram emot ikväll. Tror det finns potential för att det blir en riktigt lyckad kväll! Undrar vad man ska ha på sig?...This is a good sign! Jag tänker bara på vad jag ska ha på mig i förväg om jag ser fram emot ngt! fast sen blir det ju aldrig så ändå. Dessutom så ligger ju fortfarande alla mina kläder nerstuvade i de ikeakassar jag aldrig packade upp igår.... Kanske borde ta tag i det när jag kommer hem? Vi får se. Jag nöjer mig med ett bestämt kanske.
guitar hero madness
Alltså. Egentligen. Varför? Det är ju helt unexplainable! Stupid behavior! Det är väl som Håkan Hellström sa i den där intervjun i Cosmopolitan jag köpte i ett svagt ögonblick...men vet, när man blir dum i huvudet.
Jag är dum i huvudet. Mina nojor är helt outrageously löjliga! Jag hör det ju själv men ändå kan jag inte sluta för jag kan ju inte veta säkert om det är så som jag hoppas och vill att det ska vara, nämligen att han tycker om mig med.
Slog upp noja i lexins lexikon:
Jag är dum i huvudet. Mina nojor är helt outrageously löjliga! Jag hör det ju själv men ändå kan jag inte sluta för jag kan ju inte veta säkert om det är så som jag hoppas och vill att det ska vara, nämligen att han tycker om mig med.
Slog upp noja i lexins lexikon:
- Svenskt uppslagsord
- noja nojan nojor subst.
- galenskap (vardagligt)
- Engelsk översättning
- madness
Känns toppenbra att jag har madness! Men tagen är i alla fall kvar och så är det med det.
Hade ju egentligen tänkt packa upp de två otroligt glammiga Ikea-kassarna som innehåller typ alla mina kläder och saker. Känns lite opraktiskt att ha dem stående, de tar nämligen upp ALL golvyta i mitt rum. Så det hade ju varit smart om jag hade tagit tag i det.
Men jag valde att spela guitar hero istället. Logiskt? Nej. Smart? INte alls. Men fairly underhållande! Har klarat typ fyra låtar (på easy) nu! Hurra för mig!
Jag inser att det nog kommer att ta lite tid innan jag kan spöa Millan men jag är på g nu iaf!
Känns som att min lillebrors nyinköpta ps3 har en kanske inte har en helt och hållet positiv inverkan på vår familj. Imorse valde Ylva nämligen att spela Guitar Hero istället för att sminka sig. För det fick hon dagen hjälteutnämning av mig. Lätt värt!
blädag
blä på allt. tom blogg som tog bot mitt inlägg om att jag inte ville vara negativ om min skitdag.
men fy fan vilken blä-ig dag!
Dagens höjdpunk var typ den gynundersökning jag genomgick när jag skulle förlänga prenumerationen på mina p-piller....så tänk dig själv nivån på den här dagen so far....
men fy fan vilken blä-ig dag!
Dagens höjdpunk var typ den gynundersökning jag genomgick när jag skulle förlänga prenumerationen på mina p-piller....så tänk dig själv nivån på den här dagen so far....
Do me no harm
Sitter nu och ska försöka fylla i papper till försäkringskassan om sjukpenning. Kunde de ha gjort blanketten krångligare än den är?!?!?! Jag tror inte det, inte ens om de hade försökt!
Dumma försäkringskassa! Det är bara för att dom inte får ha drakar som för att vakta skattkistan längre! Jag lovar! Back in the day när det var ordentliga drakar som vaktade behövdes inga megabesvärliga laburinter till blanketter. Det var bara att ta sig förbi drakarna och plocka åt sig så många gulddubloner som man tycker sig vara värd för besväret och mödan att vara sjuk. Måste säga att jag gillar the old way better. Känns liksom lite hederligare än att trassla in sig i papper och inte få några pengar av den anledningen. Lyckades man inte få något guld förut så fick man ju i alla fall en cool brännskada att skryta med.
Men jag har faktiskt också fått en skada! Fast inte lika tuff som ett drakbett, utan en ganska pinsam öveklass-skada. Eftersom jag inte har jobbat på år och dagar och inte får motionera så har mina händer blivit väldigt moderna...om jag hade levt på typ 1700-talet. De är nämligen bleka, mjuka och har inte en endaste liten förhårdnad eller blåsa. Mina praktiska stallhänder har helt enkelt förtvinat. Bara softness left. VIlket ju ansågs vara idealet på den tiden. Bevisade ju nämligen att man hade tillräckligt med pengar för att slippa arbeta.
So back till min skada.
Mamma fyllde ju som bekant halvvägs till hundra igår, så det dracks champange...mycket sådan. Och när jag skulle öppna en flaska Pol Roger lite elegant så pallade mina händer inte riktigt med den hårdhänta friktion som uppstod när jag skulle "skruva" bort korken. Så nu har jag en blåsa i handflatan due to champagne bottle opening.
Dumma försäkringskassa! Det är bara för att dom inte får ha drakar som för att vakta skattkistan längre! Jag lovar! Back in the day när det var ordentliga drakar som vaktade behövdes inga megabesvärliga laburinter till blanketter. Det var bara att ta sig förbi drakarna och plocka åt sig så många gulddubloner som man tycker sig vara värd för besväret och mödan att vara sjuk. Måste säga att jag gillar the old way better. Känns liksom lite hederligare än att trassla in sig i papper och inte få några pengar av den anledningen. Lyckades man inte få något guld förut så fick man ju i alla fall en cool brännskada att skryta med.
Men jag har faktiskt också fått en skada! Fast inte lika tuff som ett drakbett, utan en ganska pinsam öveklass-skada. Eftersom jag inte har jobbat på år och dagar och inte får motionera så har mina händer blivit väldigt moderna...om jag hade levt på typ 1700-talet. De är nämligen bleka, mjuka och har inte en endaste liten förhårdnad eller blåsa. Mina praktiska stallhänder har helt enkelt förtvinat. Bara softness left. VIlket ju ansågs vara idealet på den tiden. Bevisade ju nämligen att man hade tillräckligt med pengar för att slippa arbeta.
So back till min skada.
Mamma fyllde ju som bekant halvvägs till hundra igår, så det dracks champange...mycket sådan. Och när jag skulle öppna en flaska Pol Roger lite elegant så pallade mina händer inte riktigt med den hårdhänta friktion som uppstod när jag skulle "skruva" bort korken. Så nu har jag en blåsa i handflatan due to champagne bottle opening.
champange on a monday
Grattis på femtioårsdagen Mammo (det såg ut att stå det på tårtan jag och ylva bakade i morse, haha)!
Nu efter två glas champange och fyra snittar känns det som att jag är på väg att däcka. Känns positivt! Verkligen! Hade ju varit en sak om jag efter två glas champange och ingen ordentlig middag börjat bli lite salongsberusad men nejnej. Min kropp gick rakt på att vilja tuppa av och sova många många timmar-stadiet. Den här körtelfeber historian har verkligen påverkat min alkohol-coping förmåga!
Men jag har faktiskt börjat jobba idag med. Första dagen på jobbet efter fyra veckors husarrest. Det har sällan varit så kul att jobba! Fast nu börjar det kännas i huvudet. Är trött och yr. Vilket inte känns så skoj.
Hm klockan är ju faktiskt snart halv nio...kanske skulle jag komma undan med att gå och lägga mig? Jo efter halv nio kan man med gott samvete gå till sängs. Jag måste ju ta det lungt för att inte få en massa härliga följdsjukdommar av den här allt annat än trivsamma sjukdommen.
Om bara den här mottagningen kunde ta slut så att det blir lite tyst...but on the other hand så skulle jag inte ha några som helst problem med att somna nu. Despite the racket. Ska nog borsta tänderna och krypa lite längre ner under duntäcket för att erhålla lite beautysleep. Ska bara säga grattis till Mamma en gång till. Och ringa Malin för att säga happy 20th b-day. Sen är det seriöst sömn som gäller!
Nu efter två glas champange och fyra snittar känns det som att jag är på väg att däcka. Känns positivt! Verkligen! Hade ju varit en sak om jag efter två glas champange och ingen ordentlig middag börjat bli lite salongsberusad men nejnej. Min kropp gick rakt på att vilja tuppa av och sova många många timmar-stadiet. Den här körtelfeber historian har verkligen påverkat min alkohol-coping förmåga!
Men jag har faktiskt börjat jobba idag med. Första dagen på jobbet efter fyra veckors husarrest. Det har sällan varit så kul att jobba! Fast nu börjar det kännas i huvudet. Är trött och yr. Vilket inte känns så skoj.
Hm klockan är ju faktiskt snart halv nio...kanske skulle jag komma undan med att gå och lägga mig? Jo efter halv nio kan man med gott samvete gå till sängs. Jag måste ju ta det lungt för att inte få en massa härliga följdsjukdommar av den här allt annat än trivsamma sjukdommen.
Om bara den här mottagningen kunde ta slut så att det blir lite tyst...but on the other hand så skulle jag inte ha några som helst problem med att somna nu. Despite the racket. Ska nog borsta tänderna och krypa lite längre ner under duntäcket för att erhålla lite beautysleep. Ska bara säga grattis till Mamma en gång till. Och ringa Malin för att säga happy 20th b-day. Sen är det seriöst sömn som gäller!
csn har humor!
Jag tycker att det är roligt! CNS' annons på facebook.
på jobbet at last
Back at work. Känns underligt. Blev nästan nostalgisk när vi hade förmiddagsfika, så länge sen var det jag jobade senast! Fyra fucking veckor. Det är faktiskt mycket. Tur att man inte går i skolan! Då hade det ju varit assvårt att komma tillbaka igen. Men nu är det ju bara att kliva tillbaka där man var.
Eller egentligen är jag inte alls där jag var när jag gick hem. Har ju fått nytt skrivbord och plats iom renoveringen! Detta kan potentiellt påverka mitt arbete ganska mycket...detta iom att jag nu sitter så att hela kontoret kan se min skärm...så det blir nog att skära ner lite på msn och facebookandet. Att blogga någon gång då och då går nog bra fortfarande då sidan där man skriver inläggen är så neutral och fin och inte drar några blickar till sig. Fast å andra sidan sitter jag nu i fönstret. Alltså verkligen som i ett akvarium (får passa mig så att jag inte sitter omlämpligt de dagar jag har kjol). Så i mitt nya liv som akvariefisk kommer jag nog att ägna betydligt mer tid åt sånt som fickar gör nämligen att titta på folk som går förbi utanför...och hoppas på att någon matar mig. Fast jag vet inte hur tilltalande sånna där flingor man ger fiskar är. I så fall tycker jag att man ska mata mig med ben & jerry's Phish Food. DET skulle jag inte ha något emot alls!
Eller egentligen är jag inte alls där jag var när jag gick hem. Har ju fått nytt skrivbord och plats iom renoveringen! Detta kan potentiellt påverka mitt arbete ganska mycket...detta iom att jag nu sitter så att hela kontoret kan se min skärm...så det blir nog att skära ner lite på msn och facebookandet. Att blogga någon gång då och då går nog bra fortfarande då sidan där man skriver inläggen är så neutral och fin och inte drar några blickar till sig. Fast å andra sidan sitter jag nu i fönstret. Alltså verkligen som i ett akvarium (får passa mig så att jag inte sitter omlämpligt de dagar jag har kjol). Så i mitt nya liv som akvariefisk kommer jag nog att ägna betydligt mer tid åt sånt som fickar gör nämligen att titta på folk som går förbi utanför...och hoppas på att någon matar mig. Fast jag vet inte hur tilltalande sånna där flingor man ger fiskar är. I så fall tycker jag att man ska mata mig med ben & jerry's Phish Food. DET skulle jag inte ha något emot alls!
sked
Seriöst, sova sked måste vara en av dom topp tre mysigaste sakerna man kan ägna sig åt.
Jag är glad, hungrig men glad. Man får en väldig aptit av att laga en massa mat.
Jag är glad, hungrig men glad. Man får en väldig aptit av att laga en massa mat.
Frisk at last!
FRISK! Japp, idag anser jag vara min första helt och hållet friska dag. Känns förjävla nice!
Har firat detta extremly special occasion med en kaffe. Känns extravagant och bra! Har nämligen inte druckit kaffe alls sen jag insjuknade för fyra veckor sen. Är det verkligen fyra veckor? Ja jäklar. Dagarna går fort men tiden går långsamt när man är sjuk.
Men nu mår jag äntligen bra och ikväll ska jag träffa folk! Riktiga människor! I flock! Det är ju verkligen något helt annat än att ha EN vänligt inställd vän på besök. Ska bli spännande det här! Tänk om jag blir helt övervädligad av alla potentiella samtalsparners att jag blir förstelnad och dör?! I hope not. Men der var nästan lite läskigt att gå runt bland alla tusen människor inne på Systemet/Cervera/CityGross. Fast dem behövde jag inte prata med. Vilket underlättade min tillvaro betydligt. Får väl helt enkelt hoppas på det bästa ikväll. Och blir det för mycket för min i vanliga fall understimulerade hjärna är det väl bara att söka upp Emma/Siri/Helena/Någon Annan Trygg Person som jag kan hålla i handen för att få lite support. Bra plan.
Funderar på att sova, men inser att det är ett dödsdömt projekt eftersom jag just hinkade i mig en mocca latte och börjar träda in i min vanliga jag har druckit koffein och är därför speedad och dum i huvudet-psykos. Oh well får väl sova om etttag då då.
Skulle kunna ägna mig åt giftwrapping. Bara för att det är roligt.
Eller så uppmärksammar jag mitt itunes-musik-bibliotek. För jag börjar bli ganska nöjd med det. Inte på det sättet att det innehåller all den musik man MÅSTE ha för att anses vara en vettig musikmänniska, nej jag söker ingen credd för min musik. Behöver jag nån låt/skiva som måste ingå i var creddig kulturmänniskas samling så kan jag ju vända mig till Sigrid. Det är lite mer hennes område av expertis.
Jag är nöjd med mitt nuvarande låtsortiment därför att det nu äntligen börjar avspegla MIG!
Innan har jag ju inte varit förmögen att införskaffa sån musik JAG gillar. Så jag har helt sonika fått musik av andra och därmed en massa musik som inte riktigt stämmer överens med mitt tycke och smak.Tittar man i min iPod ser man verkligen inte vad jag har för musiksmak där har jag nämligen 12,64 Gig med ALLAS musik. En jävla röra med olika stilar och helt enkelt en massa massa (ursäkta) skitmusik. I mitt iTunes har jag där emot nästan bara grejer jag gillar, närmare bestämt 7,82 gig där majoriteten är indiepop. Har tom tagit bor lite tråkig ska/reggea som jag ändå vet med mig att jag inte kommer att lyssna på.
Så nu kan jag med fördel sätta min musik på shuffle, med vetskapen om att det förmodligen kommer ytterligare en bra låt efter den nuvarande. Vilket faktiskt är ganska trevligt!
Har firat detta extremly special occasion med en kaffe. Känns extravagant och bra! Har nämligen inte druckit kaffe alls sen jag insjuknade för fyra veckor sen. Är det verkligen fyra veckor? Ja jäklar. Dagarna går fort men tiden går långsamt när man är sjuk.
Men nu mår jag äntligen bra och ikväll ska jag träffa folk! Riktiga människor! I flock! Det är ju verkligen något helt annat än att ha EN vänligt inställd vän på besök. Ska bli spännande det här! Tänk om jag blir helt övervädligad av alla potentiella samtalsparners att jag blir förstelnad och dör?! I hope not. Men der var nästan lite läskigt att gå runt bland alla tusen människor inne på Systemet/Cervera/CityGross. Fast dem behövde jag inte prata med. Vilket underlättade min tillvaro betydligt. Får väl helt enkelt hoppas på det bästa ikväll. Och blir det för mycket för min i vanliga fall understimulerade hjärna är det väl bara att söka upp Emma/Siri/Helena/Någon Annan Trygg Person som jag kan hålla i handen för att få lite support. Bra plan.
Funderar på att sova, men inser att det är ett dödsdömt projekt eftersom jag just hinkade i mig en mocca latte och börjar träda in i min vanliga jag har druckit koffein och är därför speedad och dum i huvudet-psykos. Oh well får väl sova om etttag då då.
Skulle kunna ägna mig åt giftwrapping. Bara för att det är roligt.
Eller så uppmärksammar jag mitt itunes-musik-bibliotek. För jag börjar bli ganska nöjd med det. Inte på det sättet att det innehåller all den musik man MÅSTE ha för att anses vara en vettig musikmänniska, nej jag söker ingen credd för min musik. Behöver jag nån låt/skiva som måste ingå i var creddig kulturmänniskas samling så kan jag ju vända mig till Sigrid. Det är lite mer hennes område av expertis.
Jag är nöjd med mitt nuvarande låtsortiment därför att det nu äntligen börjar avspegla MIG!
Innan har jag ju inte varit förmögen att införskaffa sån musik JAG gillar. Så jag har helt sonika fått musik av andra och därmed en massa musik som inte riktigt stämmer överens med mitt tycke och smak.Tittar man i min iPod ser man verkligen inte vad jag har för musiksmak där har jag nämligen 12,64 Gig med ALLAS musik. En jävla röra med olika stilar och helt enkelt en massa massa (ursäkta) skitmusik. I mitt iTunes har jag där emot nästan bara grejer jag gillar, närmare bestämt 7,82 gig där majoriteten är indiepop. Har tom tagit bor lite tråkig ska/reggea som jag ändå vet med mig att jag inte kommer att lyssna på.
Så nu kan jag med fördel sätta min musik på shuffle, med vetskapen om att det förmodligen kommer ytterligare en bra låt efter den nuvarande. Vilket faktiskt är ganska trevligt!
fin fredag
Det har varit en fin fredag. För jag jag tänker alldeles strax call it a day. Trots den tidiga timmen and it beeing friday and all. Men i min lilla såpbubbla till värld har inte fredagar haft så himla positiv klang lately. Men idag har varit fin.
Har lagat mina blåa cheapmondaysar som sprack för ett tag sen. Så nu har jag två par hela jeans. Woho! Undrar var mina gamla fd svarta cm's och mina cm's med kritstreck och dragkedjor har tagit vägen? Jag kan inte hitta dem! Fast nu har jag iaf ett par byxor att ha på mig imorgon på min första officiella friska dag! Hurra för mig!
Siri har varit hos mig idag. Jag tycker om henne en massa massa! (Även om hon numera luktar lite cigarettrök. Aja, jag ska inte klaga, behöver och bör ju trots allt inte pussa på henne så hennes smygrökning drabbar ju inte mig så värst mycket.)
Siri är bra! Var sweet att bara ligga i min säng och prata en massa. Måste ju vänja mig vid att komunicera med folk om jag ska vara frisk nu! Hoppas att jag klarar det...fast det verkar lovande!
Har ju inte precis blivit folkilsk och börjat odla skägg.
Tur det kanske.
Imorgon är det partymode på Siri och My's homecoming kalajs som gäller. Tror nog att jag ska satsa på folköl ändå... för då behöver jag inte vara lika försiktig med hur mycket jag dricker. Ska ju ändå ta det lungt med alkoholen tills levern hämtat sig. Och det är ju inte direkt så att jag är oförmögen att ha kul utan att vara dräggfull. Eller i själva verket kommer jag inte riktigt ihåg hur man gör whilst partying så då kan jag ju lika gärna ta det lungt medans jag håller på att repetera hur det är man bör göra. Och det är ju ändå helfest imorgon. Så då ägnar man ju sig åt dryckenskaper under en längre tidsperiod än vid en vanlig utekväll. Vilket om jag inte missminner mig kan leda till ganska kraftigt tilltagen fylla om man inte aktar sig. Så jag tror det blir riklig folkölskonsumption för mig imorgon. Kan ju köpa lite olika spexiga sorter för att göra babyölen mer tilltalande.
Har en bra känsla i magen nu. Som att det visst inte ska vara omöjligt med....någonting egentligen!
Har lagat mina blåa cheapmondaysar som sprack för ett tag sen. Så nu har jag två par hela jeans. Woho! Undrar var mina gamla fd svarta cm's och mina cm's med kritstreck och dragkedjor har tagit vägen? Jag kan inte hitta dem! Fast nu har jag iaf ett par byxor att ha på mig imorgon på min första officiella friska dag! Hurra för mig!
Siri har varit hos mig idag. Jag tycker om henne en massa massa! (Även om hon numera luktar lite cigarettrök. Aja, jag ska inte klaga, behöver och bör ju trots allt inte pussa på henne så hennes smygrökning drabbar ju inte mig så värst mycket.)
Siri är bra! Var sweet att bara ligga i min säng och prata en massa. Måste ju vänja mig vid att komunicera med folk om jag ska vara frisk nu! Hoppas att jag klarar det...fast det verkar lovande!
Har ju inte precis blivit folkilsk och börjat odla skägg.
Tur det kanske.
Imorgon är det partymode på Siri och My's homecoming kalajs som gäller. Tror nog att jag ska satsa på folköl ändå... för då behöver jag inte vara lika försiktig med hur mycket jag dricker. Ska ju ändå ta det lungt med alkoholen tills levern hämtat sig. Och det är ju inte direkt så att jag är oförmögen att ha kul utan att vara dräggfull. Eller i själva verket kommer jag inte riktigt ihåg hur man gör whilst partying så då kan jag ju lika gärna ta det lungt medans jag håller på att repetera hur det är man bör göra. Och det är ju ändå helfest imorgon. Så då ägnar man ju sig åt dryckenskaper under en längre tidsperiod än vid en vanlig utekväll. Vilket om jag inte missminner mig kan leda till ganska kraftigt tilltagen fylla om man inte aktar sig. Så jag tror det blir riklig folkölskonsumption för mig imorgon. Kan ju köpa lite olika spexiga sorter för att göra babyölen mer tilltalande.
Har en bra känsla i magen nu. Som att det visst inte ska vara omöjligt med....någonting egentligen!
långt och utdraget
Nu är det rätt sent, jag är ganska trött och inte särskilt positiv.
Tänkte på en sak ang bilden i mitt förra inlägg. Trots att jag har målat på ögonbrynen ett par centimeter högre upp än normalt ser min panna ganska gigantisk ut. Which made me wonder, har jag en stor panna? Hm, kanske. Spelar det någon som helst roll? Nej, jag har bara inte tänkt på det innan.
För vissa av sina drag har man liksom aldrig funderat på innan någon påpekar ngt om dem. Som min näsa tex. Hade typ aldrig tittat på den eller observerat dens form förrän min lärare Fredrik sa att jag hade en sån näsa folk opererar sig till. Sen han sa det har jag faktiskt tänkt på att jag har en näsa och att den har en ganska fördelaktig form. Vilket ju är en trevlig tanke.
Jag vill börja jobba nu. Tror jag ska ringa chefen MH imorgon och säga att jag bryter sjukskrivningen. Jag klarar inte det här längre. Isoleringen, tristessen och rastlösheten i min själ. Jag längtar efter att bedriva mänskliga relationer igen. Jag längtar efter att kunna idka romance. Okej att jag inte är så väl lämpad för romantiska strapatser á la Siri. Jag smittar ju fortfarande skulle jag förmoda. Och jag vill inte utsätta någon för det här eländet jag har haft. Så egentligen finns det ju bara en person jag kan pussa på. Den som smittade mig.
Men bör jag det? Who knows. Mormor sa att han borde gå bort eftersom han smittade mig med min härliga körtelfeber. "Det sitter väl en stor Nej-skylt på honom nu va?"
Mormor är bäst.
Fast det känns som att jag har kommit för långt nu. Kan ju inte bara vända. Jo, så känns det. Fast nu är jag trött. Och känner mig inte så hoppfull om att erhålla någon kärlek inom en overviewable framtid. Men jag vill.
Der var väldigt länge sen jag hade en såhär långvarig crush på någon. Kan inte ens minnas när det kan ha varit. Högstadiet kanske? Lately har jag ju haft tur med mina crushar, dom har velat ha mig också (mer eller mindre helhjärtat perhaps...) så det har aldrig behövt bli någon lång utdragen process att få till en dejt och lära känna personen i fråga lite bättre. Nu är allt långt och utdraget. Tom min panna.
Tänkte på en sak ang bilden i mitt förra inlägg. Trots att jag har målat på ögonbrynen ett par centimeter högre upp än normalt ser min panna ganska gigantisk ut. Which made me wonder, har jag en stor panna? Hm, kanske. Spelar det någon som helst roll? Nej, jag har bara inte tänkt på det innan.
För vissa av sina drag har man liksom aldrig funderat på innan någon påpekar ngt om dem. Som min näsa tex. Hade typ aldrig tittat på den eller observerat dens form förrän min lärare Fredrik sa att jag hade en sån näsa folk opererar sig till. Sen han sa det har jag faktiskt tänkt på att jag har en näsa och att den har en ganska fördelaktig form. Vilket ju är en trevlig tanke.
Jag vill börja jobba nu. Tror jag ska ringa chefen MH imorgon och säga att jag bryter sjukskrivningen. Jag klarar inte det här längre. Isoleringen, tristessen och rastlösheten i min själ. Jag längtar efter att bedriva mänskliga relationer igen. Jag längtar efter att kunna idka romance. Okej att jag inte är så väl lämpad för romantiska strapatser á la Siri. Jag smittar ju fortfarande skulle jag förmoda. Och jag vill inte utsätta någon för det här eländet jag har haft. Så egentligen finns det ju bara en person jag kan pussa på. Den som smittade mig.
Men bör jag det? Who knows. Mormor sa att han borde gå bort eftersom han smittade mig med min härliga körtelfeber. "Det sitter väl en stor Nej-skylt på honom nu va?"
Mormor är bäst.
Fast det känns som att jag har kommit för långt nu. Kan ju inte bara vända. Jo, så känns det. Fast nu är jag trött. Och känner mig inte så hoppfull om att erhålla någon kärlek inom en overviewable framtid. Men jag vill.
Der var väldigt länge sen jag hade en såhär långvarig crush på någon. Kan inte ens minnas när det kan ha varit. Högstadiet kanske? Lately har jag ju haft tur med mina crushar, dom har velat ha mig också (mer eller mindre helhjärtat perhaps...) så det har aldrig behövt bli någon lång utdragen process att få till en dejt och lära känna personen i fråga lite bättre. Nu är allt långt och utdraget. Tom min panna.
so i put some makeup on
Ungefär såhär roligt har jag just nu. Jag har sett klart första säsongen av the Wire. Och eftersom jag är kär i den serien nu så känner jag mig lite heartbroken. Dels för att jag nu är en omgång närmare sista avsnittet i sista säsongen. Men också för att jag ännu inte har andra säsongen klar att titta på ännu. Min uppkoppling svajar som fan och just nu hävdas det att det kommer att ta 6 dygn/dagar(?) och 13 timmar. Hipp hipp hurra! Det enda positiva med den tidsangivelsen är att den fladdrar lika mycket som min uppkoppling. Ska kika hur lång tid det ska ta nu...11h9min. Betydligt mkt mindre. Bra.Idag har jag gått igenom alla musikfiler i min dator. Det var mkt givande! Hittade en massa grejer jag inte hade en susning om att jag ägde. Bla en massa grejer med Sambassador, Arcade Fire, Jens Lekman, Vega, The Tiny och diverse andra trevliga musiker. Klad Unn!
Alldeles nyss beslöt jag mig för att leka med de få sminkartiklar jag har hos mig här i Öjaby. Resultatet av den lilla eskapaden ner i sminkväskan kan beskådas här intill. Hade inga idéer och orkade inte lägga ner så mycket tid eller energi på det hela just nu/då. Så det blev mest lite svart kladd överallt. Man kan ju inte lyckas varje gång!
I wish I was sipping on the sweet nectar.
fast det är ju inte helg på riktigt
Hade ett litet snygg moment i förrgår. De är inte så vanligt förekommande these days. Kan ha varit för att jag hade mascara på mig den dagen. I don't know. Men kände mig iaf en liten smula pretty och beslöt mig för att ta lite ego pics. Det är väldigt lätt att vara självkritisk mot sitt nästan osminkade ansikte, ofärgade hår och trötta ögon, men jag publicerar ändå en bild. Bara för att.
Jag har fått för mig att det är lördag idag. Det känns som lördag. Vilket är dåligt. För numera är inte helgen något positivt. Snarare en extra ensam del av veckan. För i veckorna är ju alla i skolan och på jobbet och det känns tryggt att veta att ingen kan hälsa på mig för de är upptagna med vardagsstök. No hard feelings. Men helgen...då är ju alla lediga...vilket får mig att känna mig väldigt ensam. Paradoxalt nog.
Jag tror det var gårdagens uppstyltade "extrafina" middag som har lurat min redan lite uppfuckade tidsuppfattning att skippa några dagar och gå direkt på helgen. Så jag tror att det är helg och känner mig därför miserabel. För på helgen ska man ha roligt. Så är det bara. Det är vår kulturella mentalitet att man bara får leva ut på helgen. Which iofs sux, men det sitter rätt djupt rotat. Och jag har inte roligt på mina helger. Så blä för helgkänsla.
Ett bevis på min totala avsaknad av kontakt med omvärlden är att jag bara använder duntofflor. Bara. Faktiskt. Till de få tillfällen jag går ut utomhus, typ för att rasta hunden eller hämta tidningen, har jag fixat ett par "utomhusduntofflor". Jag har helt enkelt tagit Carls Cheap Monday skor i storlek 46 och fodrat dem med Ylvas duntofflor som är identiska med mina. Hur bra som helst! Kanske borde ta patent på det här innan jag lägger upp en bild...äsch va fan. Detta bjuder jag på! Dessutom ser man supersnygg ut i dem! Plus att de tack vare sin storlek även funkar som snöskor/båt om man skulle hamna i oväntade väderförhållanden! Jag känner mig som ett jävla geni.
högtflygande my ass
Sitter just nu igenom en middag med mamma och hennes nya "pojkvän" eller whatever. This is bullshit. Mammor har inte nya pojkvänner.
Jag vet att det är fel att inte vara helt genomglad för min mammas skull att hon träffat denna mini-man till flygkapten. But I'm just not. Så är det. Jag kan inte hjälpa det. Jag kan inte vara glad. Det funkar inte så.
Har nu överlevt förrätten without be totally rude. Några anmärkningar från min sida har kanske varit borderline. Men va fan kan man förvänta från mig?!? Jag spelar väluppfostrad dotter, men jag hör på min röst att jag inte är totally genuine. Vilket är en obehaglig känsla. Jag tycker inte om att vara och känna såhär.
Jag vet att det är fel att inte vara helt genomglad för min mammas skull att hon träffat denna mini-man till flygkapten. But I'm just not. Så är det. Jag kan inte hjälpa det. Jag kan inte vara glad. Det funkar inte så.
Har nu överlevt förrätten without be totally rude. Några anmärkningar från min sida har kanske varit borderline. Men va fan kan man förvänta från mig?!? Jag spelar väluppfostrad dotter, men jag hör på min röst att jag inte är totally genuine. Vilket är en obehaglig känsla. Jag tycker inte om att vara och känna såhär.
babysitting söt, jobbig sjuochetthalvtåring.
Har barnvaktat Wille, 7år, från mid-afternood till relativt sen kväll och det har varit ganska eventful.
It started of bra när det första som händer när jag öppnar dörren är att det lilla charmtrollet sträcker fram en Lindt Raspberry Intense-chokladkaka. För man ska ju vara en hjälteman, som Wille sa.
Sen innan jag hinner fråga vad han vill göra har unge herr Kraft gått raka vägen till dvd-lådan och valt en film. Så vi tittade på Valiant. Det är en tecknad film om en av de 32 brevduvor som fick tapperhetsmedaljer under 2:a Världskriget. Kanske inte vad jag hade valt att se i första hand men den var ganska cute.
Sen målades det med vattenfärg. För det fick jag pedagogikpoäng när Pia kom för att hämta sin avkomma. Men det hände något märkligt när vi satt och fäste färg på papper. Dels så blev mina vanligvis så rena och klara vattenfärger väldigt smutsiga väldigt snabbt samt att varje gång jag påbörjade en målning fick Wille jätte många bra idéer på hur jag kunde göra sen och började helt sonika måla på mitt papper.
Efter att ha vädrat våra konstnärliga skillz så googlade vi duvor. Wille ville veta hur en riktig duva såg ut så att vi kunde måla en. Men sen pallade vi inte måla mer.
Så, at some point, fick han den brilljanta att gå igenom posten och såg ett stort paket/kuvert med mitt namn på. Han frågade artigt om han fick öppna det och jag insåg först ett par ögonblick för sent vad det var i paketet.
Jodå, sexleksaker.
Var dock relativt snabb med att rycka åt mig paketet och avfärda alla spännande följdfrågor.
Lyckades faktiskt tpm med konststycket att få i en kräsen sjuochetthalvtåring mat. Därefter somnade han som ett barn framför Pimp My Ride.
Nu är han hemma och sover förhoppningsvis lungt i sin säng. Mission accomplished!
It started of bra när det första som händer när jag öppnar dörren är att det lilla charmtrollet sträcker fram en Lindt Raspberry Intense-chokladkaka. För man ska ju vara en hjälteman, som Wille sa.
Sen innan jag hinner fråga vad han vill göra har unge herr Kraft gått raka vägen till dvd-lådan och valt en film. Så vi tittade på Valiant. Det är en tecknad film om en av de 32 brevduvor som fick tapperhetsmedaljer under 2:a Världskriget. Kanske inte vad jag hade valt att se i första hand men den var ganska cute.
Sen målades det med vattenfärg. För det fick jag pedagogikpoäng när Pia kom för att hämta sin avkomma. Men det hände något märkligt när vi satt och fäste färg på papper. Dels så blev mina vanligvis så rena och klara vattenfärger väldigt smutsiga väldigt snabbt samt att varje gång jag påbörjade en målning fick Wille jätte många bra idéer på hur jag kunde göra sen och började helt sonika måla på mitt papper.
Efter att ha vädrat våra konstnärliga skillz så googlade vi duvor. Wille ville veta hur en riktig duva såg ut så att vi kunde måla en. Men sen pallade vi inte måla mer.
Så, at some point, fick han den brilljanta att gå igenom posten och såg ett stort paket/kuvert med mitt namn på. Han frågade artigt om han fick öppna det och jag insåg först ett par ögonblick för sent vad det var i paketet.
Jodå, sexleksaker.
Var dock relativt snabb med att rycka åt mig paketet och avfärda alla spännande följdfrågor.
Lyckades faktiskt tpm med konststycket att få i en kräsen sjuochetthalvtåring mat. Därefter somnade han som ett barn framför Pimp My Ride.
Nu är han hemma och sover förhoppningsvis lungt i sin säng. Mission accomplished!
Piratebay!
Dagens! Lätt dagens! Fan va roliga dom är! The Pirate Bay i mitt hjärta!
Och btw IFPI= The International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) is the organization that represents the interests of the recording industry worldwide.
Detta är humor!
punkterad vovve
Woho det funkar att blogga igen! Det här plattformsbytet har besparat världen en hel del bittra inlägg. Fast nu är jag inte bitter. Vilket känns bra.
Ska snart åka till veterinären med min doggy. Hennes infekterade juver sprack inatt så nu är det var och blod mest överallt. Stackars Ronda-vovven!
Kläder känns som en bra grej att ha när man lämnar sitt hem, känns ju lite dumt att bli arresterad för att ha missat en sån struntsak. Nu när friheten är så pass nära.
Ska snart åka till veterinären med min doggy. Hennes infekterade juver sprack inatt så nu är det var och blod mest överallt. Stackars Ronda-vovven!
Kläder känns som en bra grej att ha när man lämnar sitt hem, känns ju lite dumt att bli arresterad för att ha missat en sån struntsak. Nu när friheten är så pass nära.
Not a to shabby night if I may say so
Följde inte riktigt min plan. Eller delvis gjorde jag ju det. Jag gjorde chokladdoppade jordgubbar, jag bytte sängkläder och jag tittate på Penelope. Så längt lyckades jag. I övrigt blev det lite bättre än jag tänkt mig. Min finaste Sigrid kom och hälsade på mig. Så vi borrade ner oss i mitt duntäcke och tittade på filmen tillsammans. Heja oss! Vi är så bra jag och min Sigrid. Det tycker iaf jag. För Sigrid gör mig glad. Och hon verkar tolerera mig...vilket jag ttycker är positivt om man ska idka vänskap. ^_~
Nu har jag fått ryckningar i mitt högra eyelid (svenskt ord??). Det betyder oftast att jag är ungefär nån milimeter ifrån att pass out av trötthet. Det kan eventuellt vara så även i detta fall.
Nu har jag fått ryckningar i mitt högra eyelid (svenskt ord??). Det betyder oftast att jag är ungefär nån milimeter ifrån att pass out av trötthet. Det kan eventuellt vara så även i detta fall.
Operation:Make Unn Happy Or At Least A Bit More Cheerful
sitter och funderar på vad jag ska göra nu. men mitt dåliga humör gör att jag inte har lust att göra någonting. patetiskt patetiskt men ingenting känns tilltalande! har massor med nya filmer och hela första säsongen av the wire som jag skulle kunna titta på...men aja. jag har ingen lust med nånting. vilket känns väldigt ovant och otypiskt mig.
Nej, va fan. Såhär kan jag inte ha det. Nu behöver jag en plan. Okej, Operation:Make Unn Happy Or At Least A Bit More Cheerful har nu initierats. Den går ut på följand strategi:
- Tillverka chokladdoppade jordgubbar.
- Byta till fina underkläder.
- Byta till nya fräscha sängkläder.
- Krypa ner i min säng tillsammans med mina chokladdoppade jordgubbar samt en portion Ben & Jerry's Cookie Dough-glass.
- Titta på Penelope samtidigt som jag förtär glass och jordgubbar iklädd mina finaste underkläder.That ought to do the trick! Jag tror nämligen Penelope har rätt mysfaktor för att få mig på bättre humör. Funkar den inte så tar jag Juno. Och duger inte den så kanske No Country for Old Men kan få mig att snap out of it. Det återstår att se.
Hm, bara att göra listan förde mig ett snäpp närmare happy camper tillvaron. Nu tar vi och förverkligar detta!
men va fan
Suck, ingenting vill mig väl.
Skrev just ett jättebra blogginlägg vid namn 'fjärde gången gillt'. Men det försvann. Det gick ut på att jag inte tycker det är kul att bli dissad igen och igen och igen. Vilket jag nu blivit. Skoj!
Och så försvann det pga att min dators strul och universums ondska. Det var faktiskt ett väldigt bra och perfekt inlägg på alla sätt och vis. Men icke. Inte ens mina egna blogginlägg ska jag få!
Nu är jag på dåligt humör.
