total förvirring
Antingen går jag på Loke, själv, då jag inte har någon att gå med.
Eller så tar jag mig ut till Risinge och gå på Gabbie & CO avskedsfest.
Eller så gå jag ut med Helena mfl.
jag vill ju verkligen verkligen se Loke. Det är ju bara att jag inte har någon att gå med. Så det skulle vara om jag gick själv och sen gick hem och tog det lugnt. Eller efter att ha sett honom ansluta mig till Helena mfl (förutsatt att de går till DeLuxe och inte till Sivans). Fuck ännu ett alternativ!
Fast jag har ju lite halvt lovat att jag ska till Risinge. Men jag vet egentligen inte om jag känner för att festa idag. Och åker jag till risinge så finns där en flaska vodka med mitt namn på, så det finns risk att det blir en relativt blöt kväll isf.
varför hamnar jag så ofta i sådana här situationer? Jag tycker det är så himla jobbigt! Och jag vet ju att det allt som oftast slutar med att jag inte gör någonting alls och sitter hemma istället.
Allt bara för att jag har så svårt att stå upp för vad jag verkligen vill och säga nej till det andra.
Grejen är ju den att jag har så svårt för det att jag tillslut knappt vet vad jag vill och förvirringen blir total.
lite halvpanik skulle jag väl säga
Idag är ALLA de andra assistenterna lediga. Detta skulle inte varit något problem om det inte hade varit så att jag fått en massa nya arbetsuppgifter som jag inte har någon aning om hur man utför. Men nu råkar det vara just så att jag har fått en massa nya arbetsuppgifter som jag inte har någon aning om hur man utför, vilket känns jätte jobbigt! Idag måste jag nämligen lägga två hus till salu (AHHHHHHHHHHH!!!!), ev göra ett kontrakt(HIlfe, hur fan gör man ett kontrakt?), och det värsta av allt Staffan (en av mina mäklare) har inte mindre än TRE tillträden på måndag och jag har inte alls på något sätt pejl på vad jag ska göra.
Dessutom hann jag inte äta frukost och glömde borsta tänderna.
Detta kommer bli en lång, lång dag.
Back in business
Det är så konstigt att vara i världen.
I eftermiddag dans och sen kladdkakebak med Sigrid, my princess. Woho!
Jag köpte en påse lösgodis på lunchen. Bara för att jag ville ha det. Synd bara att godis sällan är så gott som man vill att det ska vara...men äckligt är det inte. Nu ligger den påsen i min väska och distraherar mig, så nu har jag vissa problem med att jobba effektivt. det skulle man ju kunna länka till att jag bloggar....men det är ju faktiskt min godispåse jag bloggar om just nu så då är det i förlängningen pga den som jag inte är speciellt produktiv.
Himmel och pannkaka (sweet uttryck om du frågar mig) va jag har tänkt och upptäckt grejer om mig själv. Det är märkligt vilka dumma och framför allt önödiga mönster man lägger sig till med. Men nu är jag dem på spåren och kampen är upptagen! There's a war goin' on and I was the one who started it!
2 whom evah it may konzern
Vill du råna mig är detta ett bra opportunity.
Men det jag tänkte komma till är att jag inte får ha min telefon under kursen. Alltså kommer ingen att få tag i mig. Det går att lämna akuta meddelanden (men då ska det jävrar i min låda var nödfall!) till kursledningen, hör i så av dig till någon av mina föräldrar så bistår dom dig med numret.
Nu ska jag slänga ner min packning i väskan.
Peace out!
Alvestakontor och noll motivation att jobba.
Men just nu har jag lust att prata med Siri.
Varför är det så att man vill träffa dem man inte har tillgång till? Det är så osmidigt planerat att det ska vara så.
Imorgon åker jag till Mullingstorp för en veckas intensivkurs i självkännedom. Så då kommer det inte gå att få tag i mig. Man får nämligen inte ha mobiler och man har inte tillgång till dator. Så när jag kommer dit vid sex-tiden imorgon kommer jag att lämna ifrån mig min baby.
Det är sjukt va fäst jag blivit vid min mobil och iPod. Härom dagen tyckte jag det var så konstigt utomhus. Det tog någon minut innan jag insåg att det var för att jag inte hade någon musik i öronen. Det var en väldigt märklig insikt. Iom att jag har både radio och mp3 i telefonen och till på köpet min musikspelare så har jag ju ständigt tillgång till musik. Jag ser migsjälv inte som så prylgalen, så det är ju inte det. Det är ju inte elektroniken i sig som facinerar mig/får mig att känna mig lite tuff. Det är bara att jag tycker om mina saker!
Fast det kan nog vara bra att jag tycker om min telefon, då kanske jag inte tappar bort/förstör den så fort.
Can you teach me how to dance?
Jag älskar att vara ensam hemma!
Publicering på g
Började fundera på när den där antologin där en av mina texter (nejnej, PROSADIKTER heter det visst!) skulle finnas tillgänglig... men nu är den på g.
Mejl från tävlingsledningen:
Hej!
Antologin Ord-07 är nu färdigredigerad och skickas i veckan till tryckeriet. Förhoppningsvis kommer antologin att finnas ute i början/mitten av oktober. Då kommer vi också att ha en releasetillställning för boken och givetvis för er som medverkar. Jag återkommer med mer information i slutet av månaden.
Return to sender
Vi hörs...
Som den bekräftelsejunkie jag är gör sådant mig väldigt osäker. Jag tycker om att veta. Raka rör, allt på bordet. Det är väl därför man är en sån specialtist på att tolka saker hit och dit, för att man letar svar och sanningar.
Nu har jag känslan av att jag inte räcker till, att jag inte är tillräckligt mogen/gammal, att jag för pratig, att jag är för ironisk, att jag är allmänt jobbig och att dessa är några av alla de tusen anledningar till varför ingen orkar med mig i längden. Vissa är bara snabbare på att inse att jag är på tok för jobbig för att det ska vara värt att lägga tid på mig. Så då försöker jag hitta fel hos mig som kan vara osaken till varför ingen orkar med mig.
Men nu när jag cyklade kom jag helt plötsligt, mitt i mitt självgranskadne, att tänka på hur många det är som dött denna helgen.
Jag tycker egentligen inte att det är så många fel på mig. Egentligen inga fel. Okej att jag inte är någon idéal människa men va fan, det har jag inget behov av att vara! Jag kom att fråga mig själv varför jag alltid tänker att vissa inte kommer att stå ut med mig när jag egentligen borde fråga mig själv om jag verkligen kommer att stå ut med dem. Varför ska jag alltid komma i andra hand, tom hos mig själv? Jag kommer inte att leva för alltid, det vet jag. Varför ska jag under den tiden jag finns försöka få andra att tycka om mig istället för att ägna mig åt att helhjärtat tyckaom andra människor. Huvudsaken är väl inte vad andra tycker om mig utan vad jag tycker för dem? Fast oftast blir det ju så att om jag tycker om någon så tycker den om mig tillbaka...och så blir det en positiv spiral. men om jag ska ägna en massa tid och energi på att få andra att tycka om mig och tycka om dem bara för att de tycker om mig så blir det ju inte lika kul.
Nu har jag skickat ett sms med positiva vibes. Väntar mig faktiskt ingenting tillbaka. Det räcker med att jag eventuellt har gjort mottagaren lite gladare.
Nu sak jag sova så att jag orkar gå upp och lära mig köra bil kickass-bra imorgon.
Och en sak till, jag ska sluta analysera så mycket. Vi hörs kan ju faktiskt betyda just det.
tralila
I lördags var jag inte ett dugg nervös då var det mer "jaja det blir säkert bra och blir det inte det så skitsamma det är ju inte direkt så att jag letar så då spelar det ju ingen roll"-tänk.
Men nu...^^
Jag vet inte riktigt, det är ju alltid svårt att avgöra hurdan någon är efter att bara ha träffat denne en gång. Men. So far so good!
Får väl hoppas på att det inte blir något....för i så fall skiter sig det där med att jag får behålla min musik för mig själv. "Jag lyssnar mest på P3" Ca-ching "Jag gillar svensk indie..." Ca-chingchingching (ni förstår mitt jackpot-ljud hoppas jag). Oh well cykelställ.
En annan rolig grej är att jag är med på Willes lista över människor som ser coola ut i glasögon. Denna lista omfattar mig, fru Blomkvist och jesper(?). En ganska exklusiv skara med andra ord! Tilläggas bör väl att Wille är 7 bast och världens coolaste unge. Högst upp på min önskelista står nog en citatbok á la William Kraft. Han säger alltid så klockrena saker!
Sagt till mattant då maten inte föll wille i smaken:
"Jag tycker att du är väldigt vacker, skulle jag kunna få en macka?"
Behöver jag tillägga att unge herr Kraft fick en macka? Svar nej.
Nu slutar jag alldeles strax! Det här med det nya schemat känns ganska hett faktiskt!
Och by the way jag har sökt jobb på Hansen! Ett eventbolag. Det vore ganska kul. Frågade Pia lite på skämt om inte hon behövde en assistent from första november. Men tydligen skulle de anställa två pers och Pia tyckte jag skulle vara helt perfekt med mitt CAE-cert (A+ Unn är bäst!). Tjo hej. I'm outta here!
The weekend
Kärleks full
Det stämmer kanske kanske inte till punkt och pricka som siri sa:
"Unn när du får en mililiter alkohol i dig så blir du typ 'let's frensh kiss!' "
Men visst....en liten smula sanning kanske det finns i det, jag blir kärleks full.
boy I've got a date
Idag har jag:
- Pillat på min nya telefon.
Det var ungefär allt. ^^
Jag har kommit på en sak, jag kommer aldrig råka ut för det där jobbiga senariot att jag och en pojkvän (el flickvän för den delen, kanske inte så stor chans då jag inte är så bi som jag skulle vilja vara) och jag gör slut och jag inte kan lyssna på någon av min musik längre. Anledning? Det är väldigt få killar som har samma musiksmak som mig och dem som har det är små pop-indie-pojkar som bara tänder på små(alltså yttepyttiga) pop-indie-flickor som ser likadana ut som de själva. Alltså attraheras de inte av mig.
Det är ju både bra och dåligt att jag inte kommer att gilla samma sorts musik som min blivande lover. Dåligt därför att man inte kan slänga på vilken skiva som helst från iPod-arkivet och båda gillar det som strömmar ut ur högtalarna. Men det är ju bra av den anledningen att jag aldrig kommer råka ut för det jobbiga senario jag nämde ovan. Att det tar slut och ingen av mina favoritartister känns som mina längre, all musik påminner om x:et. Tacksamheten är stor.
Ibland kan det vara bra att inte ha allätarens musiksmak, för då blir det ju mycket större utbud av musik som försvinner. Alltså om jag är musikallätare och mitt ex lyssnar på elektro-pop då kommer det ju bli så att vi lyssnar på elektro-pop tillsammans och sen kommer jag ju aldrig kunna lyssna på elektro-pop, nånsin! Eller okej kanske inte någonsin men det blir ju lite känsligt....ett tag iaf.
Jag har ett par känsliga låtar bara....Blower's Daughter och främst Cold Water av Damien Rice, My lil' girl's straight from heaven av Moneybrother(ärligt talat länkar jag moneybrother öht ganska mycket till mitt X), Lonely av Acon (fast det var så länge sen den var känslig så den är inte så farlig längre, plus att jag inte lyssnar på Acon), sen lyssnar jag inte så mycket på je t'aime mon amour längre :P men i övrigt är det ganska lungt vad det gäller den musik jag gillar. Så man kan ju säga att jag kommit ganska lidrigt undan. Vilket är bra! ^^
En lite kul grej har hänt, I've been asked out! Jag ska på dejt...eller något åt det hållet. Oväntat måste jag säga. Kul, men oväntat! Och väldigt oväntat. Sa jag att det var oväntat? ^^
My new baby!
Här är den min aldeles sprillans nya fina mobiltelefon!
Jag ångrade mig angående S500i, insåg en meganackdel med den -högblank, svart yta = minsta repa och fettfläck syns. Not so hot.
Plus att jag faktiskt anser den här, W580i, vara snyggare!
Jag är så kär i min telefon! Har lagt den på laddning nu så att jag kan böja använda min nya baby imorgon.
Och det bästa av allt, den är försäkrad! Kände att det var lika bra om man ser till vilken extrem tur jag har haft med moblitelefoner på sista tiden. Höll på att tappa bort mammas i helgen. Tappade den. Men som tur var hittade jag den på Thors (ångbåten, reds anm.) reling. Där hade den legat under hela färden. Det var en jävla tur att den inte trillade i vattnet! Så ja att försäkra min mobil känns rätt så hett.
Jag kan inte låta nli att titta på den, den är så vacker!
superslim
Puh, stånk, stön. Jag kan inte andas properly.
Jag har dragit på det länge men jag insåg att jag itne kunde skjuta mer åp det nu. JAg har köpt ett par nya svarta Cheap Monday's. De gamla är verkligen inte svarta längre, snarare ljusgrå. Men jag älskar dem! Trots deras lack of svart färg. Men de nya är ju inte riktigt likadana, de är något hårdare då de bytt recept. I de gamla var det 2% spandex och 98%bomull, nu är det 8%elastan och resten bomull. Oh well cykelställ(jag har snott det uttrycket från Mandy, det är min/mitt nya favorit!). Det blir till att ta småsmå andetag framöver, iaf tills de töjt sig.
liv
Jag är trött och tjurig och allt är mest blä.
När jag cyklade hem från dansen var allt bra. Jag var på så jävla bra humör!
Jag tänkte på livet. På att det är så förbannat roligt att leva.
Att allt är så spännande! Jag vet inte vem jag kommer att träffa eller snarare vilka. Livet är långt och fantastiskt. Även om jag dör nu pang bom så har jag ändå levt länge för jag har inte upplevt tid längre än ¨så. Mig veterligen kan jag ha varit den som föddes samtidigt som tiden. Jag vet liksom inte. Och det gör detsamma. Jag lever.
Jag tänkte på att jag inte vet vem jag kommer finna kärlek till. Vem som kommer älska mig i framtiden. Jag vet inte hur lycklig jag kommer att bli. Bara att. Det har jag på känn. Sådetså.
Jag kan inte ens föreställa mig alla lyckliga minnen jag inte ens har upplevt ännu! Jag vet ju inte ens vem nästa person jag kommer att kyssa är! Än mindre vem jag kommer bli kär i. Jag vet bara att det ligger i framtiden och att jag ser fram emot det! För jag vill leva. Så mycket jag kan. Så länge som det blir.
Jag ser fram emot min framtid. Fram emot allt. Dig jag inte har träffat ännu och dig jag trodde jag kände och dig jag fortfarande kommer att känna. Ja. Allt det där fantastiska som bara väntar på att jag ska komma dit och uppleva det!
I don't know about you men jag har lyckats pigga upp mig själv med min framtidssyn.
Nu ska jag gå och be mamma om ursäkt för att vi bråkade.
Och duscha.
Kärlek, till dig som vill ta emot den. Annars slipper du. Jag tänker inte tvinga mig på dig. Du får välja själv. Men hej i alla fall!
I'm soo negative, in a positive way!
Iofs visste jag det innan jag gjorde testet också. Men jag behövde ett intyg till kursen på Mullingstorp jag ska gå 14-21 september.
Men nu kan jag säga med 140% säkerhet att jag inte har någon av dessa förskräckliga och dessutom dödliga blodsjukdomar! Good to know! Lätt den bästa negativitet jag varit med om!
Puss in boots
Jag är verkligen kär i mina nya stövlar! Så galet bra på alla håll och kanter! Känns som att de är gutna efter mina fötter. Och so far inga skoskav! Great success!
Vagabond är utan tvekan mitt favoritsko-märke. Både Allt-kommer-bli-bra-skorna och mina nya fina oh-gosh-I?m-hot-stövlar (nej, jag vet faktiskt inte vad jag ska kalla dem...men det är iaf känslan de ger mig!) kommer från Vagabond. Me loves!
Btw Shrek the Third går inte av för hackor den heller.
boost my confidence sweetie!
För några dagar sedan gjorde jag höst precautions som visat sig vara muchomucho bra. Jag placerade ett par fårskinnstumvantar och en halsduk i min väska som jag bär runt på all min lediga vakna tid. Detta har givit resultat i att jag vid flera tillfällen kunnat undvika frusenhet. Great success!
Man vet ju aldrig vart man hamnar så det är ju lika bra att vara prepared på höstpromenader och sena hemkomster....one can only hope! Lite the secret över mitt tänk...but hey it could happen!
Current events have prooved that i'm not totally undesirable. ^^
Just nu har jag och mitt senaste tillskott till 'bröder som heter Carl'-ligan en av våra syskongräl angående vem som är snyggast i världen....the twist? Vi boostar varandra. (lätt det bästa gräl jag någonsin hamnat i!)
sms från Siri:
min kompis bad
om ditt nummer
så jag gav
honom det. Han
är bra, lite
skum, men bra.
Puss
Lite spännade måste jag säga. Är inte helt hundra på exakt vem det är...ibland är det jobbigt att vara så fruktansvärt dålig på namn! Men kul att man gjort ett intryck på någon. ^.^
jomenvisst
Kanske borde jag ha haft en av Siris böcker 'Kvinnor som tänker för mycket'. Fast kanske inte. Jag tycker om det faktum att jag tänker. Att jag finns. Jag tycker om att jag finns.
Min födelsedag var ingen hit direkt. I själva verket var den dålig, riktigt dålig, sämst faktiskt. Ett smakprov:
Vaknar och är det näst bakfullaste jag någonsin varit. Går upp och spyr i väntan på att jag ska bli uppvaktad. I present fick jag två presentkort. Presentkort är det absolut mest tråkiga svenk-mesiga man kan få. "Då kan du ju köpa det du vill ha!" Hur jävla lameass kan en present bli? Inte mer än så iaf. Sjukt tråkigt att få! Jag fick en Kyra-tröja att ha i stallet också. Bara för att mamma hade fått dåligt samvete att jag inte skulle få några prestenter.
Kunde inte äta av min tårta för att jag mådde illa och spydde upp allt som passerade mina läppar! Skoj!
Dagens höjdpunkt var när jag badade bubbelbad. Men det var även det enda som var bra med dagen.
Sen kom Pia och hämtade mig för att jag lovat att hjälpa till på någon Lenas 45års fest. Jag skulle hjälpa till mellan halv fem och sju var det sagt. Vid halv tio var jag klar. Då hade jag svikit Magnus som jag skulle träffa vid stationen vid halv nio. Och min mobil var död så jag kunde inte få tag i någon som kunde undsätta honom. = Major dåligt samvete.
Sen var det allmän kris med allt ett tag (mammas mobil som jag lånat var borta, jag hade råkat åka ifrån ryttartorpet med nycklarna, fick inte tag i magnus osv) men det löste sig. Som tur är.
Så jag kommer till Siris och Mys fest vid typ tjugo-tio i tio. Då har jag ätit två snittar på hela dagen. De som känner mig vet att jag inte riktigt mår som bäst när jag får blodsockervärden under det normala. Så jag fick två mackor (tack my!). Sen fortsatte kvällen att vara allmänt jobbig. Ingen kom ihåg min födelsedag och jag kände mig så sjukt osnygg och tråkigt klädd, hann ju inte byta om mellan jobbfesten och riktiga festen.
Fast Magnus prestent var riktigt kickass bra! Tidningarna Svensk Yoga, Bamses äventyr, aftonbladet (m en samlingsskiva av Per fucking Gessle) och Traktor Power. Mårtens present var också kinda sweet, han hade bränt en skiva till mig m regina spector och Lars Demian( den skivan har iofs min pappas bil svalt nu. Den vägrar att spotta ut den! Så jag har inte fått lyssna på den :-( vilket suger, hårt)
Oh well. Allt sög fram till klockan tolv. Det var som om någon lyft en hemsk förtrollning från mig för då blev allt plötsligt mycket bättre och festen blev riktigt rolig! bara för att det slutade vara min fördelsedag.
Söta Helena och Emma som kom med käreksförklaringar, känns så bra att veta att de tycker om mig. Man vågar ju inte alltid tro att människor tycker om en.
Oh well nu måste jag jobba.
Siri, I'll miss you när du åker!
