Läs Unns tankar

Har nu avverkat cirkus fyra timmar av dagens mastodont till arbetspass. Och klockan är bara strax efter åtta på morgonen. Så den som är en smula snabbtänkt eller har en miniräknare nära till hands kan ju med lätthet räkna ut att jag befunnit mig i arbetsdagen klor sedan fyra i morse. Dvs 4 AM!
Kära lyssnare, jag vill noga understyrka den totala galenskapen det innebär att stiga UPP klockan 03:27 för att gå till jobbet. För att få lite perspektiv på detta kan jag tillagga att nattens söta fyllesamtal från le boyfriend kom vid 04:33. Att ha gått upp och hunnit ta sig till jobbet INNAN min man hunnit ta sig hem från nattens festligheter känns ganska grymt och omänskligt.
Men vad gör man inte för sin kära paycheck?
Fast jag måste i ärlighetens namn säga att jag har ett himlans trevligt sätt att tjäna mitt levebröd.

Idag hade jag varit ute med exkursionsbåten Örnen och guidat en fågeltur. Dårfinken. Första gången jag höll i denna guidningen och det gick skitbra!
Misstänker att jag är en naturbegåvning på det här med guidning! Så himla bra är jag!
Ska ut om en stund igen på Kaffe med Dopping-turen (de är så himla fyndiga här på Huseby). Känns bra, känns bra.
Även om jag är rätt trött nu.
Äsch, nu är det ju bara 7 timmar kvar innan klockan säger att jag bör låsa mitt naturum och gå hem för dagen. Yeah!

Det gick fantastiskt bra på jobbet idag. Hade ju min första guidade tur idag. För en pensionärsförening från ett samhälle utanför Jönköping. Eller sa hon någonstans i Västergötland? Anyhoo...
När de 20-25 minuterna var slut fick jag en applåd! Sjukt stolt!
Och för att göra kakan ännu godare (=FROSTING!!) så hade den ansvariga för pensionärsresan framfört extra beröm om mig "Den där damen på naturum var himmelens trevlig!".
Visst visst att en 60 taggare kallade mig för dam.  Men det kan jag hantera. Fick ju beröm! :D

Ikväll ska jag på två dejter. Först ska jag dricka kaffe med ERik. Sen ska jag på dubbeldejt. Ska iofs dejta Erik den gången också. Men då får vi förstärkning av Crille och Kristoffer. Härligt.

Nu måste jag kila.

Är lite kär i Pella. Fredriks dotter. Fantastisk unge.

Nej, jag skulle nog vilja påstå att det inte alls är så livat i mitt huvud.
Just nu borde jag läsa på om småländsk natur för att fixa min första guidade tur imorgon....men vad gör jag istället, jo jag har spenderat förmiddagen med att läsa om min favorit chicklitt/tantsnusk-roman från 70-talet. Och eftermiddagen har gått åt till good-bad-tv. Där emellan eavesdroppade jag på Callepånkens anställningsintervju (som ägde rum på vår uteplats). Hans nyblivna chef passa även på att erbjuda mig jobb, men en helikopterlastare är nog tillräckligt för familjen Swanström.
Alltså har jag inte åstakommit a whole lot idag rent mentalt. Kan man tycka.
Men det som under dagen upptagit virvlat flest varv innanför mitt pannben är hur otroligt jobbigt det är med rejection issues, bristande kommunikation och rejection issues pga bristande kommunikation.
Vilket är bra mycket jobbigare att tänka på än det mesta just nu. Speciellt då det tycks vara någon ondsint jävel som satt just dessa tankar på repeat. Jag är en tänkare, men just nu känner jag mig bara fast i detta. Jag ogillar sannerligen den här känslan av att vara inmålad i ett hörn. För vad ska jag göra? Vad kan jag göra?
Jag vet inte. Och jag vågar inte fråga. Jag vet inte hur JAG ska göra för att det ska bli rätt heller.

Dessutom är jag domedagsnervös inför den där sablans guidningen jag är anställd för att göra imorgon. Känner mig inte ett dugg förberedd, påläst eller kompetent. Hade tacksamt mottagit en kram och vänliga ord. Men ryktet går att det inte är möjligt att få det nu eftersom:

 "du måste bara låta honom vara ifred ibland och inte förvänta dig att han vill träffas heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeela tiden"

Fuck va barnslig jag känner mig nu men jag vågar verkligen inte ringa.

Jodå, Mördarkatten blev upphittad igen. Hittade henne cirkus 22 timmar efter att hon försvann. På exakt samma ställe där hon stannade. Min katt är rolig. Men vi fick iaf ett Christan the Lion moment. Oh the happieness!

Ikväll blir det grillning hemma hos mig. Blir nog bra. Mamma har försäkrat mig om att det finns gas i grillen den här gången. ^^
Är dock sjukt osugen på alkohol. Bakfyllan har inte släppt sitt grepp ännu. Men det löser sig nog.

Jag har tappat bort min katt.
För vilket jag har sjukt dåligt samvete.
Mördarkatten följde efter mig när jag skulle gå och fika hos Mormor & Morfar igår på eftermiddagen. Sen hittade hon tydligen något hon tyckte verkade intressant och stannade ungefär halvvägs.
Sen har jag inte sett kissen mer.

Och för att göra hela situationen ännu mera plågsam ringer mormor ungefär varannan timme och talar om hur obehagligt hon tycker allt det här är. Och insisterar på att jag måste gå ut och leta efter henne samt sätta upp lappar i kiosken och på konditoriet.
Försökte vidarebefodra det kattexperten Christian sa om att katter alltid hittar tillbaka. Men då fick jag höra att katten minsann INTE hittar hem.

Känner mig som världens sämsta kattägare.
Men hon har iaf halsband på sig, med pingla och telefonnummer. Kanske kan vara till någon hjälp. Hoppas jag.

Ronda och Mördarkatten vilar lite.

I och med att jag tydligen har missat den björnigaste vintern i Smålandsminne så tycker jag endast att det är ganska stiligt med all snön vi har fått nu. När jag försöker påtala hur fint och mysigt det är med snö får jag mest lynchningsvibbar från dem jag pratar med. Tydligen är det inte så pk att gilla snö i slutet på mars.
Men jag gillar det. Sålänge jag får vara innomhus. Är så jävla svinkallt ute att jag inte vet vart jag ska ta vägen!

Sista dagen i Indien, dvs i måndags, var det 32ºC. Jag och min kompanjon Sigrid var klädda i långbyxor av Alladinmodell, hoodies och halsduk. Dessutom hade jag riktiga skor på fötterna. Vi insåg redan innan vi klev på planet att Skandinaviens temperaturer skulle bli ett inverterat helvete...dvs bäst kunna liknas vid lågor av flytande kväve som smeker mitt sölbrända skinn.
huvvaligen.

Gillar det här med att vara arbetsfri. Man får så väldans mycket tid över till roliga mysaktiviteter!
Idag har jag tex hunnit med att:

1. Morgonmysa med min fina man.
2. Morgonfodra i stallet.
3. Hälsa på på min gamla arbetsplats.
4. Åka Länstrafiken Kronobergs trogna springare till Älghult.
5. Pysla med Siri i hennes och Ee1´s awsome hus.
   Vi lekte loppis och fyndade i hennes magasin. Sen åkte vi även på riktig loppis och köpte en jättefin brudkista som det stod Einar Nordström på. Längtar till det blir vår och sommar i Siris hus. Kommer bli så fantastiska sleepovers och dygnetruntfylla, grillning och spontana nakenbad. Som det ska vara på sommaren!
   Vi målade även. En fyndad anslagstavla, två omgångar med krokar och en lampa fick en omgång med allmoge blå. Så jävla nöjda blev vi. We can do it!
6. En annan awsome sak med Siris hus som jag tycker förtjänar en egen punkt på denna lilla lista är tapeterna i Siri och Ee1s tilltänkta sovrum. SÅ FINA! Men husets nästan-nyblivna ägare var helt anti dessa superba medaljongtapeter från sjuttiotalet. Vissa borde ju bankas i huvudet med en krocketklubba.
   Fast visstvisst vill dom tapetsera om är det deras beslut. Jag kommer nämligen inte bli bitter över de fina tapeternas undergång. Detta endast och enbart av den enkla anledningen att vi hittade ett gäng oanvända tapetrullar i en gaderob. Så fick jag köpa loss dessa små guldklimpar till väggprydnader!
   Mitt rum i Hycklinge kommer att dansa glädjedans när det får se sin nya fondvägg. En fondvägg som ska matchas med varm äggskalsvit färg på de resterande väggarna samt tunga, härliga sammetsgardiner i samma grå-blå ton som finns på tapeten. Mitt inredningssinne myser av välbehag.

Nu blir det nattinatt för mig. Sweet dreams lovers.

Gillade den titels när jag skrev den första gangen i resebloggen. Så vi kör lite rycykeling. Bra för miljön tydligen!
Nu är jag hemma.
Har pussat på min pojkvän, ätit spaghetti och köttfärssås, klappat på min Ronda-Vovve, blivit äten på av min Mördarkatt.
I'm back. Känns galet och härligt. 7 månader är rätt länge när man tänker på det.

Snart ar det jul. Da kommer familjen. ska bli sa vansinnigt skont.
Just nu kanns mycket gaska crappy.

Och jag ar tilllbaka i min blogg som ingen laser.

Ar javligt sur och irriterad.
Sigid har tappat bort bibeln. Dvs Lonely Planet. Sa nu vet vi inte vart det var vi hade tankt aka idag eller hur det ska ga till.

Helvetepjaxa som j skulle ha sagt. Basta uttrycket.

Ar trott. Sover inte bra langre. Vaknar skittidigt pa morgonen och kan inte somna om.
Saknar min pojkvan helt hysteriskt mycket.
Och Malin. Min malin. Som aker till usa 5 januari for att komma tillbaka ett ar senare. Fan. Vet inte hur det kommer ga att inte fa traffa henne pa sa fruktansvart lang tid.

Just nu kanns allt sa trottsamt och frustrerander att jag inte vet vart ajag ska ta vagen.
Vill skrika och misshandla trappan med en kudde... som jag brukar ha mojlighet att gora nar jag mar sahar. Menmj det finns inte tid eller mojlighet just nu. Sa istallet misshandlar jag ttangentbordet med att vara overdriver hardhant i m,itt typing. Orkar inte med varlden just nu. Fan.

Just nu vill jag bara bli kramad av min man som befinner sig tusentals mil bort. Men det ar ju jag som har valt att ha det sa. Det ar min resa som har fort mig hit.
Min resa.
Min drom, min resa. Vill ju vara har samtidigt som jag drommer om att fa vara nagonannanstans. Eller snarare drommer om att fa vara nara manniskor som ar nagon annanstans.Vill ju inte aka hem. Jag ar ju precis dar jag borde. Men just idag ar jag ledsen, arg och frustrerad. Sa det kanns som att nagonting verkligen saknas.

Langtar till jul. Att fa traffa min familj. Fa ha min dator. Kanske ska jag agna hela jullovet at att se sista sasongen av The Wire. Tittade ju aldrig klart pa det innan jag akte. Blev sa arg pa McNulty att jag stangde av mitt i ett avsnitt. Never happened before.

Whatever. Snart ar det jul. Jag far traffa pappa och syskonen. Bo pa hotell och inte behova bry mig ett skit om hur jag ska fa mat nasta gang, vart jag ska sova, ifall mina pengar racker.
Nu ska jag nog bara lokalisera den dar javla bussstationen och kopa en biljett till stranden och ligga dar tills solen har rechargat mina batterier a la Wall E. Om jag far dyka nagon gang innan jul blir jag nog ocksa lite lyckligare.
Har verkligen blivit hooked pa dykning. Att ha linser hjalpte valdigt mycket. Att inte bli fangad i sitt eget huvud sa mycket utan att faktiskt kunna se allt var awsome. Ja, dyka vill jag.

Har saknat min blogg sa mycket!!
Synd att ingen far ta del av min barabara blogg dock. Dvs min dagbok. My sister went to london har verkligen flyttat in dar. Intressant hur mycket storre mitt bloggbehov ar an mitt behov av att skriva poesi och dylikt. for det ar det mina privata sidor fylls med nar jag ar pa hemmaplan.
Egentligen tror jag att mina dagbocker fran den har resan skulle bli en valdigt underhallande bok. Sa synd for mansklighaten att det vara ar jag som far tillgang till den sanna berattelsen om Unns aventyr i varlden.
Tycker verkligen om att blogga.

Har last Siri och Christians internetversioner av deras kanskloliv kontinuerligt. Saknar vanner. Och att fa veta vad som hander i vannernas liv on a day to day basis. Ibland ar varlden lite ensam. Speciellt asien so far. Har traffar min ju inte folk naturligt for har finns inga dorms. Saknar dormsen. Man fick sa valdigt mycket nya vanner!

Saknar mycket. Tanker mycket. Kanner mycket. Upplever mycket. Skriver mycket.

Nar man tittar igenom bilderna slar det en hur otroligt haftig var resa ar. Man glommer det ganska ofta. Jag glommer det ganska ofta.

Nu ska jag hitta min strand. Min dykning. Och forhoppningsvis lite lugn i sjalen. Ska bara battla Bangkok forst.

karlek till den som vill ha den!
/Unn

Ingen av mina vanner svarar pa mina mejl. Inte ens Erik. Kanner mig lite ensam har pa andra sidan jorden. Som att alla kollektivt har beslutat sig for att jag inte finns langre och darfor ignorerar min existens. Sad Unn.

Fast jag forsoker intala mig att det inte ar sa...men man har ju sina deppiga moments.

---

Snutt av mejl till siri jag kande for att dela med mig av till Internet.

Idag ska jag ut på resa. Och inte vilken liten semestertrip psom hellst. Jag och Sigrid ska backpacka oss runt jorden i 8 månader.
Så min Interwebs-tillgång lär vara ganska begränsad. Men jag kommer inte att lägga ner My Sister Went To London, dock kommer jag i första hand blogga på vår reseblogg. Fast det finns ju alltid sådana små detaljer man funderar på som man hellst inte vill att föräldrar och kollegor ska ha vetskap om. Dessa kommer jag att lämna ut för beskådan här.

Puss på er gullegurkor, nu ska jag pcka färdigt, duscha och kela lite mer med katten innan det bär av uti stora vida världen.

Hoppas ni läser och kommenterar resebloggen lika duktigt som här. Would make me thrilled!

♥/ Unn

Hon sitter inte still så himla länge och är därmed himlans svår att fota. Men här har vi iaf det lilla underverket!
Namnförslagen är (utan inbördes ordning) : Vera, Alva, Liv, Lisbeth, Nala, Greta.
Men förslag mottages tacksamt.

Igår fyllde jag år.
Imorgon åker jag iväg och backpackar mig runt jorden.
Idag sitter jag och gråter till följande youtube-klipp:

http://www.youtube.com/watch?v=adYbFQFXG0U&feature=related

Kärlekkärlek

Idag är min sista dag som tonåring. Japp, imorgon vankas det birthday.
Men idag har jag varit busig. Jag har nämligen skaffat en katt åt pappa. Without his knowledge.
Ja, va fanken någonting galet måste man ju göra såhär precis innan man flyr landet! So this is my thang!

Så nu sitter det en URGULLIG liten kattflicka under min soffa och piper ganska hjärtskärande.
Jag känner mig nöjd. ^^

jag har fest nu. min avskeds- och födelsedagsfest. Men just nu är allt skit . orkar inte alls med detta just nu. blä blä blä.

Sista dagen på jobbet och det känns både vemodigt och bra. Vemodigt på det viset att jag nu jobbat här så jämlans länge. In alles 5 somrar. Och nu hela vintern med...så att lämna ifrån sig nycklarna igår kändes hårt. jag hatar tomma nyckellknippor, det var alltid det värsta med att sluta skolan innan sommarlovet, man blev av med minst en nyckel. Och nu blev jag inte bara av med en nyckel utan två(!). Både den till kontoret i Växjö och nyckelet till Alvesta officet. No more access för mig inte. Man vill ju kunna öppna dörrar liksom.

Har nu scannat in alla biljetter, mitt visakort, mitt leg...bara passen kvar. Känns bra. Nu är det ta mig tusan bara sex dagar kvar tills vi åker. WHAAAAAAAAA!
Och ikväll har vårt älskade uteställe, Kafé DeLuxe, varit så bussiga att de bjudit in mitt favoritband! Billie the Vision & the Dancers ska alltså spela på min sistaste Växjö-utekväll på ett bra tag. I iz klad Unn!
Kanske skulle man bjuda in lite folk på förfest? Hm, kanske skulle vara ngt! Iofs ska jag ju ha ett megafest hos mig imorgon, men ändå, nu räcker det inte med Carpe Diem även natten måste fångas!

Sitter och tittar på dåliga dejtingprogram och känner mig allmänt deppig istället för att laga mat. Det var nämligen tänkt att E skulle komma till mig nu. Men istället verkar det som att han ska skruva ihop en dator åt sin bror.  Vilket gör att jag känner mig lite neglected och dum. Och dom här jävla "kärleksprogrammen" jag glor på gör ju inte direkt mig bättre till mods. X-factor och next får en ju inte direkt att se det fina med kärlek.

Äh va fanken nu måste jag sluta tjura över att that boy of mine inte vill träffa mig idag. Laga mat var det ja. Jag vet ju att jag kommer att må bättre om jag improvar mitt blodsockervärde.

Ikväll ska jag släpa med mig min man och lillebror hem till Malin och Hugos nya lya. Japp, japp ansåg att stunden var kommen för pojkvännet att behöva utstå det läskigaste man som relativt nybliven boyfriend kan bli utsatt för. Nämligenen en encounter med en av de fruktade Bästa Tjejkompisarna.
Aja, det blir nog bra. Pizza och förfest är ju alltid nice! Dessutom kommer ju Hugo och Callepånken att vara där som manlig support.

Nu ska jag leta efter ett presentkort så att det inte bränns inne.

Peace out.