som en enkrona mellan soffkuddar

Just nu har jag lite lust att gråta.
Fick just ett samtal från min chef. Imorgon ska vi ha ett "samtal" om hur "vi ska kunna hjälpas åt för att det ska fungera lite bättre".
Orsak? Tydligen hade jag gjort någon miss igår när jag skulle lägga Benestad till salu så att den inte hade hamnat på nätet. Så Staffan var jätte arg på mig.
fuuucccckkkkk.
Känns ganska förjävligt faktiskt.
Jag gör ju liksom så gott jag kan. Fast ibland blir det bara fel. Nya arbetsuppgifter medför ju att det relativt lätt blir fel. Vilket det blev just den här gången.

När det blir sådär. Sådär jobbigt vill jag försvinna ner mellan två soffdynor och bli lika bortglömd som den där enkronan man alltid hittar, när man titt som tätt letar efter en försvunnen fjärrkontroll.
Fast sen, efter ett tag, vill även jag bli hittad. Och göra någon sådär glad som man blir när man hittar pengar mellan soffdynorna.
Så vill jag att det ska bli. Just precis så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0