Läs Unns tankar

Säga vad man vill om att vara för det bästa eller vad det nu heter men jag tycker inte om det. JAg får dåligt samvete och att det är för jävla jobbigt att stå i mitten av allt och inte kunna påverka. Totalt jävla maktlös, det finns ingenting jag kan göra eller säga för att få tillbaka allt till det vanliga. Bitterhet, ensamhet, sorg, och tugna känslor det är vad jag ser. Och jag kan inte göra något åt det. Varför ska jag var så maktlös? Jag vill inte se dem var för sig, det är inte rätt. Fel,fel,fel. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. Jag känner mig som en treåring som envist biter sig fast vid det gamla men detta nya är bara stort skrämmande och läskigt. Jag vill inte ha det såhär. Alls. Allt är kaos och uppochner.